Abstract
Sammanfattning av projektets resultat
Inom projektet har vi studerat effekter av ekonomiska styrmedel för att nå en mer hållbar konsumtion från ett miljö- och hälsoperspektiv. Mer specifikt har vi studerat hur konsumenter ändrar sitt konsumtionsbeteende till följd av att vi ger dem information eller inför skatter och subventioner på olika varor. Vi har även studerat i vilken utsträckning konsumenter är villiga att betala ett prispremium för hälsofrämjande attribut i livsmedel och hur väl konsumeter kan förutse sina framtida preferenser för olika varor.
Mer specifikt har projektet bidragit med följande insikter och resultat:
1. Konsumenter undviker ofta strategiskt produktinformation om hälsa och miljöpåverkan (det vill säga värderar denna information negativt) och detta beteende har stor betydelse för informationens effekt på efterfrågan.
2. Om information innehåller kunskap om den sociala normen så väljer konsumenter att ta del av information i betydligt större utsträckning.
3. Smak är så avgörande för efterfrågan på livsmedel att hälsomärkning i vissa fall har liten effekt på efterfrågan.
4. Konsumenter har ingen förutfattad mening om att hälsomärkta produkter smakar sämre.
5. Konsumenter är villiga att betala ett premium för hälsofrämjande (”functional”) attribut, om dessa attribut är naturliga och smaken är opåverkad.
6. Många konsumenter har stora svårigheter att förutsäga sina framtida preferenser, även över begränsad tid och över en begränsad, känd och konstant valmängd.
7. Konsumenter med låg inkomst gynnas ekonomiskt av skattereformer ämnade att främja hälsosam konsumtion av spannmålsprodukter, men hälsoeffekterna är komplexa.
8. Utifrån ett folkhälsoperspektiv bör man beskatta samtliga köttprodukter och inte enbart nötkött, beskattning av enbart nötkött leder till exempel till ett ökat intag av mättat fett.
Det bör noteras att resultaten nummer ett till sex baseras på experiment i en kontrollerad miljö, med ett begränsat antal produkter och ett begränsat antal respondenter. Det behovs därför fler studier på andra urval av både livsmedelsprodukter och respondenter. För våra urval är dock ovan angivna resultat starka.
Inom projektet har vi studerat effekter av ekonomiska styrmedel för att nå en mer hållbar konsumtion från ett miljö- och hälsoperspektiv. Mer specifikt har vi studerat hur konsumenter ändrar sitt konsumtionsbeteende till följd av att vi ger dem information eller inför skatter och subventioner på olika varor. Vi har även studerat i vilken utsträckning konsumenter är villiga att betala ett prispremium för hälsofrämjande attribut i livsmedel och hur väl konsumeter kan förutse sina framtida preferenser för olika varor.
Mer specifikt har projektet bidragit med följande insikter och resultat:
1. Konsumenter undviker ofta strategiskt produktinformation om hälsa och miljöpåverkan (det vill säga värderar denna information negativt) och detta beteende har stor betydelse för informationens effekt på efterfrågan.
2. Om information innehåller kunskap om den sociala normen så väljer konsumenter att ta del av information i betydligt större utsträckning.
3. Smak är så avgörande för efterfrågan på livsmedel att hälsomärkning i vissa fall har liten effekt på efterfrågan.
4. Konsumenter har ingen förutfattad mening om att hälsomärkta produkter smakar sämre.
5. Konsumenter är villiga att betala ett premium för hälsofrämjande (”functional”) attribut, om dessa attribut är naturliga och smaken är opåverkad.
6. Många konsumenter har stora svårigheter att förutsäga sina framtida preferenser, även över begränsad tid och över en begränsad, känd och konstant valmängd.
7. Konsumenter med låg inkomst gynnas ekonomiskt av skattereformer ämnade att främja hälsosam konsumtion av spannmålsprodukter, men hälsoeffekterna är komplexa.
8. Utifrån ett folkhälsoperspektiv bör man beskatta samtliga köttprodukter och inte enbart nötkött, beskattning av enbart nötkött leder till exempel till ett ökat intag av mättat fett.
Det bör noteras att resultaten nummer ett till sex baseras på experiment i en kontrollerad miljö, med ett begränsat antal produkter och ett begränsat antal respondenter. Det behovs därför fler studier på andra urval av både livsmedelsprodukter och respondenter. För våra urval är dock ovan angivna resultat starka.
| Original language | Swedish |
|---|
| Place of Publication | Stockholm |
|---|---|
| Publisher | Handelns Utvecklingsråd |
| Number of pages | 64 |
| ISBN (Print) | 978-91-86508-24-1 |
| Publication status | Published - 2015 |
| Series | Handelns Utvecklingsråds Forskningsrapport |
|---|---|
| Number | 2015:3 |