Beskrivelse
Permafrostjord innehåller cirka 1672 petagram kol (C), dubbelt så mycket som i den nuvarande atmosfären, och utgör 50% av all världens markbundna kol. I och med den nuvarande klimatförändringen upplever dessa nordliga områden ökade temperaturer, mer än någon annan region, med upptining av permafrosten som följd. Sådan upptining av permafrost frigör gammalt organiskt material som har lagrats i de frysta jordarna under århundraden. Efter mikrobiell nedbrytning kan detta organiska material släppas ut till atmosfären som koldioxid (CO2) och metan (CH4), vilket ytterligare påverkar klimatsystemen. Således leder ett förändrat klimat till stora förändringar av kolbalansen i Arktis. Forskning fram till idag har dock mest fokuserat på effekterna just under upptiningen av permafrosten och tidshorisonten omedelbart efter detta. Detta projekt syftar till att förstå framtiden som väntar, efter upptiningen och etableringen av nya icke-permafrost-ekosystem, och hur den förutspådda klimatvariationen kommer att påverka dessa jordar under kommande decennier. Genom att använda en naturlig förekommande permafrostnedbrytningstransekt undersöker detta projekt hur kolcykeln förändras efter upptining. Platsbeskrivning: Två tuvullstundralokaler användes i denna studie: vid sjön Latnjajaure (68°21,2'N, 18°29,3'E och 981 m ö.h.) och vid sjön Corrvosjávri (68°24.9'N, 18°38.1'E och 814 m) asl). Båda platserna och den inledande vegetationsbeskrivningen och metoden för vegetationsundersökning (upprepas i denna studie) beskrivs i Molau 2010. På varje plats installerades 9 jordkragar (diameter 20 cm) i grupper om tre för växthusgasmätningar. Data: Vegetationsdata, se Molau 2010. CH4- och CO2-mätningar utfördes med en ultraportabel växthusgasanalysator (Los Gatos Research, San Jose, Kalifornien, USA) ansluten till en transparent kammare (höjd: 20 cm, diameter 20 cm). Jordtemperaturer (handhållen termometer) och markfuktighet (Delta-T-anordning) mättes tillsammans med varje flödesmätning. Jordtemperaturer mättes också (-2 och -30 cm) med hjälp av en jordsond och vid TinyTag-logger och användes för jämförelse mellan lokalerna med medelvärden för varje mätperiod. Biogeokemiska och mikrobiella data: Jordprover togs vid ytan (0-5 cm) och djupare ner (15-30 cm) i marken med hjälp av en jordprovtagare varannan vecka under växtsäsongen 2017. Växthusgasmätningar utfördes varannan vecka även under växtsäsongerna 2016 och 2018. Molau U. 2010. Long-term impacts of observed and induced climate change on tussock tundra near its southern limit in northern Sweden. Plant Ecol Divers 3:29–34. Format: .xlsx och arkvis semikolonseparerad .csv (UTF-8). Där det är möjligt har verbosa kolumnnamn använts. Readmetabell finns för markdatans kolumner.
Dato for tilgængelighed | 2022 |
---|---|
Forlag | University of Gothenburg |
Geografisk dækning | Sweden |